Inledningsanförande till presskonferensen

Mario Draghi, ECB:s ordförande,
Vítor Constâncio, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 3 december 2015

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Baserat på våra regelbundna ekonomiska och monetära analyser gjorde vi idag en ingående bedömning av hur starka och ihållande de faktorer är som fördröjer inflationens återgång till nivåer under, men nära, 2 procent på medellång sikt och vi granskade åter graden av penningpolitisk ackommodering. Som resultat därav fattade ECB-rådet följande beslut i sin strävan efter prisstabilitet.

För det första, vad gäller ECB:s styrräntor, har vi beslutat att sänka räntan på inlåningsfaciliteten med 10 punkter till -0,30 procent. Räntorna på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och utlåningsfaciliteten kommer att vara oförändrade på nuvarande nivåer, 0,05 procent respektive 0,30 procent.

För det andra har vi beslutat, vad gäller extraordinära penningpolitiska åtgärder, att förlänga programmet för köp av tillgångar (APP). Avsikten är att köpen av tillgångar på 60 miljarder euro per månad ska pågå till slutet av mars 2017, vid behov längre, och åtminstone fram tills att ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan i överensstämmelse med målet att inflationstakten ska ligga under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

För det tredje har vi beslutat att återinvestera kapitalbeloppen på de värdepapper som förvärvats inom APP vid förfall. Detta ska göras under så lång tid som det bedöms vara nödvändigt. Detta kommer att bidra både till gynnsamma likviditetsvillkor och till en lämplig penningpolitisk inriktning. Tekniska detaljer kommer att meddelas i sinom tid.

För det fjärde har vi beslutat att i programmet för köp av offentliga värdepapper inkludera euro-denominerade omsättbara skuldförbindelser som utfärdats av regionala och lokala myndigheter i euroområdet på listan över godtagbara tillgångar för köp av de olika nationella centralbankerna.

För det femte har vi beslutat att fortsätta genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner och långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader i form av fastränteanbud med full tilldelning så länge det behövs, och åtminstone till slutet av den sista uppfyllandeperioden 2017.

Dagens beslut togs för att säkerställa att inflationen återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent och på så vis förankra inflationsförväntningarna på medellång sikt. Den senaste framtidsbedömningen inkorporerar den gynnsamma utvecklingen på finansmarknaderna sedan vårt senaste penningpolitiska sammanträde. De indikerar ännu fortsatta nedåtrisker i utsikterna för inflationen och ett något svagare inflationstryck än tidigare förväntat. Detta följer på nedrevideringar i tidigare framtidsbedömningar. Den envist låga inflationstakten återspeglar att stor överkapacitet tynger på det inhemska pristrycket och även på motvind från omvärlden.

Våra nya åtgärder kommer att säkerställa ackommoderande finansiella villkor och ytterligare stärka de lättnader som vidtagits sedan juni 2014, vilka fått avgörande positiva effekter på finansieringsvillkoren, lån och realekonomin. Dagens beslut stödjer dynamiken i euroområdets ekonomiska återhämtning och stärker motståndskraften mot den senaste tidens globala ekonomiska chocker. ECB-rådet följer noga prisstabilitetens utveckling och vi är villiga och har möjlighet att, vid behov, agera genom att utnyttja alla, inom ramen för sitt mandat tillgängliga, instrument för att upprätthålla en lämplig grad av penningpolitisk ackommodering. ECB-rådet erinrar särskilt om att APP är tillräckligt flexibelt och att det kan anpassas i fråga om storlek, sammansättning och varaktighet.

Jag ska nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och inleder med den  ekonomiska analysen. På kvartalsbasis ökade real BNP i euroområdet med 0,3 procent under tredje kvartalet 2015, efter en ökning på 0,4 procent under föregående kvartal, troligen beroende på ett fortsatt positivt bidrag från konsumtion parallellt med mer dämpad utveckling inom investeringar och export. Nya enkätindikatorer pekar på en fortsatt tillväxt i real BNP under årets sista kvartal. Framöver räknar vi med att den ekonomiska återhämtningen kommer att fortsätta. Inhemsk efterfrågan torde få ytterligare draghjälp av våra penningpolitiska åtgärder och deras gynnsamma inverkan på finansieringsvillkoren, men även tack vare tidigare framsteg i form av konsolidering av offentliga finanser och strukturreformer. De lägre oljepriserna bör vidare ge stöd till hushållens reala disponibla inkomster och företagens lönsamhet och följaktligen även åt privatkonsumtion och investeringar. De offentliga utgifterna kommer sannolikt att öka i vissa delar av euroområdet och återspeglar stödåtgärder för flyktingar. Den ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter dock att hämmas av svag tillväxt i tillväxtmarknader, dämpad världshandel och nödvändiga balansräkningsanpassningar inom flera sektorer samt av att genomförandet av strukturreformer går trögt.

Dessa utsikter återspeglas också i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2015, vilka förutser en årlig ökning av real BNP med 1,5 procent 2015, 1,7 procent 2016 och 1,9 procent 2017. Jämfört med ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar från september 2015 är förväntningarna för real BNP-tillväxt i stort sett oförändrade.

Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter avser särskilt ökade osäkerheter i utvecklingen inom världsekonomin och bredare geopolitiska risker. Dessa risker kan komma att tynga den globala tillväxten och efterfrågan på export från euroområdet samt förtroendet i allmänhet

Enligt Eurostats snabbstatistik var den årliga ökningstakten i HIKP-inflationen 0,1 procent i november 2015, oförändrad jämfört med oktober men lägre än förväntat. Detta återspeglade något svagare prisökningar på tjänster och industrivaror, främst kompenserat genom ett mindre negativt bidrag från energipriserna. Baserat på tillgänglig information och rådande terminspriser på olja väntas HIKP-inflationen på årsbasis öka i slutet av året, främst beroende på baseffekter från oljeprisfallen i slutet av 2014. Under 2016 och 2017 väntas inflationstakten stiga ytterligare, med stöd av våra tidigare penningpolitiska åtgärder – kompletterade med de som tillkännages idag – och den förväntade ekonomiska återhämtningen samt genomslaget av tidigare växelkursminskningar. ECB-rådet kommer att noga följa inflationsutvecklingen under den närmaste tiden.

Detta allmänna mönster speglas också i stort sett i Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i december 2015, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 0,1 procent 2015, 1,0 procent 2016 och 1,6 procent 2017. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets experter presenterade i september 2015 har HIKP-prognosen reviderats ned något.

I den monetära analysen bekräftar aktuella uppgifter en stadig tillväxt i det breda penningmängdsmåttet (M3), med en årlig tillväxttakt i M3 som ökade till 5,3 procent i oktober 2015 från 4,9 procent i september. Den årliga tillväxten i M3 fortsätter att huvudsakligen få draghjälp av de mest likvida komponenterna med det smala penningmängdsmåttet M1 på en årlig tillväxttakt på 11,8 procent i oktober, efter 11,7 procent i september.

Låneutvecklingen fortsatte en gradvis återhämtning, en utveckling som observerats sedan början av 2014. Den årliga förändringstakten i utlåningen till icke-finansiella företag (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 0,6 procent i oktober, upp från 0,1 procent i september. Trots dessa förbättringar fortsätter utlåningen till företag att spegla den fördröjda korrelationen med konjunkturläget, kreditrisker och de pågående balansräkningsjusteringarna i den finansiella och icke-finansiella sektorn. Den årliga ökningstakten i lån till hushåll (justerad för försäljning av lån och värdepapperisering) ökade till 1,2 procent i oktober 2015, jämfört med 1,1 procent i september. Sammantaget har de penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan juni 2014 tydligt förbättrat lånevillkoren för både företag och hushåll, samt för kreditflöden i hela euroområdet.

En avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen bekräftade behovet av ytterligare penningpolitisk stimulans för att säkerställa att inflationen återgår till nivåer som är under, men nära, 2 procent.

Penningpolitiken är inriktad på att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och dess ackommoderande inriktning bidrar till att stödja ekonomisk aktivitet. För att fullt ut skörda frukterna av våra penningpolitiska åtgärder krävs dock beslutsamma insatser inom andra policyområden. Med tanke på den fortsatt höga strukturella arbetslösheten och den låga potentiella produktionstillväxten i euroområdet bör den pågående konjunkturuppgången få draghjälp av en effektiv strukturpolitik. Framför allt är åtgärder för att förbättra affärsklimatet, bl.a. genom att främja en god offentlig infrastruktur, avgörande för att öka produktiva investeringar, sysselsättningen och produktiviteten. Ett snabbt och effektivt genomförande av strukturreformer i ett läge med en ackommoderande penningpolitik leder inte bara till ökad hållbar tillväxt i euroområdet, utan stärker även förväntningarna om varaktigt högre inkomster och påskyndar de positiva effekterna av reformer. Detta gör euroområdet mer motståndskraftigt mot globala chocker. Finanspolitiken bör stödja den ekonomiska återhämtningen, men måste samtidigt vara i enlighet med Europeiska unionens statsfinansiella regler. En fullständig och enhetlig tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten krävs för att vårt statsfinansiella regelverk ska vara trovärdigt. Samtidigt bör alla länder sträva efter en mer tillväxtfrämjande finanspolitik.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.