Ändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken

13 mars 2024

• ECB-rådet kommer att fortsätta styra den penningpolitiska inriktningen genom att justera räntan på inlåningsfaciliteten.
• Likviditet kommer att tillhandahållas genom en bred blandning av instrument.
• Huvudsakliga refinansieringstransaktioner kommer att spela en central roll för att möta bankernas likviditetsbehov och även framgent genomföras som fastränteanbud med full tilldelning mot breda säkerheter.
• Spreaden mellan räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan på inlåningsfaciliteten kommer att reduceras till 15 punkter från och med den 18 september 2024.
• En översyn av nyckelparametrarna i styrsystemet planeras ske 2026 baserat på de erfarenheter som görs under den mellanliggande perioden eller, vid behov, tidigare.

Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) beslutade idag om ändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken. Dessa ändringar kommer att påverka hur centralbankslikviditet tillhandahålls när överskottslikviditet i banksystemet gradvis minskar även om överskottslikviditeten kommer att förbli väsentlig de närmaste åren. Syftet med det operativa styrsystemet är att styra de korta räntorna på penningmarknaden så att de är nära i linje med ECB-rådets penningpolitiska beslut. I december 2022 tillkännagavs att man skulle göra en översyn av det operativa styrsystemet för att säkerställa att det förblir ändamålsenligt när Eurosystemets balansräkning normaliseras.

ECB-rådet enades om ett antal principer som framgent ska styra genomförandet av penningpolitiken:

• Genomslagskraft: Det huvudsakliga målet med det operativa styrsystemet är att säkerställa att den penningpolitiska inriktningen genomförs på ett sätt som ger genomslag i linje med bestämmelserna i EU-fördraget. Detta uppnås bäst genom att styra de korta penningmarknadsräntorna så att de är nära i linje med de penningpolitiska besluten. En viss volatilitet i penningmarknadsräntorna kan tolereras så länge det inte gör att signalen om den avsedda penningpolitiska inriktningen blir otydlig.
• Robusthet: Det operativa styrsystemet behöver vara robust för olika penningpolitiska konfigurationer samt för olika finansiella lägen och olika likviditetslägen. Vidare ska det vara i överensstämmelse med användningen av de penningpolitiska instrumenten i ECB:s penningpolitiska strategi. Eurosystemet avser tillhandahålla centralbanksreserver genom en bred blandning av instrument i syfte att erbjuda banksystemet en effektiv, flexibel och stabil likviditetskälla och på så vis även främja finansiell stabilitet.
• Flexibilitet: Euroområdets banksektor är stor och diversifierad i fråga om bankers storlek, affärsmodeller och geografiska hemvist. Ett elastiskt utbud av centralbanksreserver baserat på bankernas behov är därför bäst lämpat för att effektivt kanalisera likviditet genom euroområdets hela banksystem och för att bidra till att likviditetschocker på ett flexibelt vis kan absorberas.
• Effektivitet: Med ett effektivt operativt styrsystem genomförs den önskade penningpolitiska inriktningen utan att inskränkas, proportionalitetsprincipen följs och nettobiverkningar beaktas, inbegripet risker för den finansiella stabiliteten. Vidare bör styrsystemet bevara finansiell soliditet. En finansiellt solid balansräkning stödjer centralbanksoberoende och möjliggör ett smidigt genomförande av penningpolitiken.
• Öppen marknadsekonomi: Det operativa styrsystemet bör utformas i överensstämmelse med smidigt och väl fungerande marknader – inbegripet penningmarknader, som är närmare kopplade till genomförandet av penningpolitiken. Detta främjar en effektiv resursfördelning och prisbildningsmekanism samt en smidig transmission av penningpolitiken.
• Sekundärt mål: Om olika konfigurationer av det operativa styrsystemet är lika befrämjande för det effektiva genomförandet av den penningpolitiska inriktningen ska det operativa styrsystemet underlätta ECB:s strävan att uppnå sitt sekundära mål till stöd för Europeiska unionens allmänna ekonomiska politik – framför allt omställningen till en grön ekonomi – utan att detta påverkar ECB:s huvudmål att upprätthålla prisstabilitet. Därför har det operativa styrsystemet utformats så att klimatrelaterade överväganden så långt som möjligt ska införlivas i de strukturella penningpolitiska transaktionerna.

I linje med dessa principer har ECB-rådet enats om följande nyckelparametrar och särdrag för det operativa styrsystemet:

• ECB-rådet kommer att fortsätta styra den penningpolitiska inriktningen genom räntan på inlåningsfaciliteten. De korta penningmarknadsräntorna väntas utvecklas nära räntan på inlåningsfaciliteten med tolerans för viss volatilitet så länge det inte gör att signalen om den avsedda penningpolitiska inriktningen blir otydlig.
• Eurosystemet kommer att tillhandahålla likviditet genom en bred blandning av instrument, inbegripet korta kredittransaktioner (dvs. huvudsakliga refinansieringstransaktioner) och tremånaders långfristiga refinansieringstransaktioner samt även, i ett senare skede, långfristiga strukturella kredittransaktioner och en strukturell portfölj med värdepapper.
• Huvudsakliga refinansieringstransaktioner kommer att fortsätta genomföras genom fastränteanbud med full tilldelning. De är tänkta att spela en avgörande roll för att möta bankernas likviditetsbehov, och att de används av motparter är viktigt för ett smidigt genomförande av penningpolitiken.
• Tremånaders långfristiga refinansieringstransaktioner kommer även framöver att genomföras genom fastränteanbud med full tilldelning.
• Räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner kommer att justeras så att spreaden mellan räntan på dessa och räntan på inlåningsfaciliteten reduceras till 15 punkter från den nuvarande spreaden på 50 punkter. Denna smalare spread kommer att utgöra ett incitament att lämna anbud i de veckovisa transaktionerna så att de korta penningmarknadsräntorna sannolikt rör sig i riktning mot räntan på inlåningsfaciliteten. Den kommer även att limitera det potentiella utrymmet för volatilitet i de korta penningmarknadsräntorna. Samtidigt lämnas utrymme för penningmarknadsaktivitet och bankerna ges incitament att söka marknadsbaserade finansieringslösningar. Räntan på marginalutlåningsfaciliteten kommer också att justeras så att spreaden mellan räntan på marginalutlåningsfaciliteten och räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna kommer att vara oförändrad på 25 punkter. Dessa förändringar kommer att gälla från och med den sjätte uppfyllandeperioden 2024, som börjar den 18 september 2024.
• Nya strukturella långfristiga refinansieringstransaktioner och en strukturell portfölj med värdepapper kommer att introduceras i ett senare skede när Eurosystemets balansräkning varaktigt börjar växa igen, med beaktande av äldre obligationsinnehav. Dessa transaktioner kommer att utgöra ett avgörande bidrag till att täcka de strukturella likviditetsbehov i banksektorn som härrör från autonoma faktorer och kassakrav. De strukturella refinansieringstransaktionerna och den strukturella portföljen med värdepapper kommer att kalibreras i enlighet med ovanstående principer och på ett sådant sätt att den penningpolitiska inriktningen inte påverkas. I linje med sina penningpolitiska beslut förväntar sig ECB-rådet att de portföljer som förvärvats inom programmet för köp av tillgångar (APP-programmet) och stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP-programmet) fortsätter att reduceras.
• Kassakravsprocenten för att fastställa bankers kassakrav förblir oförändrad på 1 procent. Förräntningen på minimireserver är oförändrad på 0 procent.
• Ett brett ramverk för säkerheter kommer att bibehållas för refinansieringstransaktioner.

I takt med att finansmarknaderna, institut och motparter anpassar sig till förändringar i likviditetsläget parallellt med minskningen av Eurosystemets balansräkning kommer ECB-rådet, inom de parametrar som i dag har offentliggjorts, noga följa utvecklingen och fördelningen av överskottslikviditet, räntebildningen på penningmarknaderna, utvecklingen av bankernas efterfrågan på reserver och penningmarknadens, och bredare finansiella marknaders, funktionssätt. Baserat på de erfarenheter som görs kommer ECB-rådet 2026 att göra en översyn av nyckelparametrarna i det operativa styrsystemet och står redo att vid behov justera både utformning och parametrar i systemet tidigare om så behövs för att säkerställa att penningpolitiken genomförs på ett sätt som är i linje med de fastställda principerna. En ingående analys av utformningen av de nya långfristiga refinansieringstransaktionerna och den nya strukturella portföljen kommer också att göras.

Frågor från media kan riktas till Lena-Sophie Demuth, tfn: +49 162 2952316.

Anmärkningar

• Syftet med det operativa styrsystemet är att styra de korta penningmarknadsräntorna så att de är nära i linje med ECB-rådets penningpolitiska beslut medan penningpolitiken styrs av ECB-rådets penningpolitiska strategiutlåtande.