PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 16 december 2021

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

Ekonomin i euroområdet fortsätter att återhämta sig och arbetsmarknaden förbättras, med hjälp av omfattande policystöd. Tillväxten är något dämpad men vi förväntar att aktiviteten tar rejäl fart igen under nästa år. Den senaste pandemivågen och omikron-varianten har lett till att en del länder återinfört striktare restriktioner. Energipriserna har gått upp kraftigt. I vissa sektorer råder det också brist på material, utrustning och arbetskraft. Dessa faktorer håller tillbaka den ekonomiska aktiviteten och dämpar utsikterna under den närmaste tiden. Även om folkhälsokrisen fortsätter är många människor vaccinerade och påfyllnadsvaccineringen har tagit fart. Samhället är överlag bättre rustat för att hantera pandemivågor och därmed sammanhängande begränsningar. Allt detta har gjort att pandemin i lägre utsträckning påverkar ekonomin. Inflationen har stigit rejält till följd av kraftigt stigande energipriser och även eftersom efterfrågan överstiger ett begränsat utbud i vissa sektorer. Inflationen väntas bli fortsatt hög under den närmaste tiden men bör sjunka under loppet av nästa år. Inflationsutvecklingen har reviderats upp, men inflationen väntas dock hamna under vårt inflationsmål på två procent under loppet av bedömningsperioden.

Vi gör bedömningen att framstegen i ekonomisk återhämtning och mot vårt medelfristiga inflationsmål ger utrymme för en stegvis nedtrappning av takten på tillgångsköp under de kommande kvartalen. Men penningpolitisk ackommodering behövs fortfarande för att inflationen ska stabiliseras på vårt två-procentiga inflationsmål på medellång sikt. Inför den höga grad av osäkerhet som råder behöver vi bibehålla flexibilitet och handlingsutrymme vid genomförandet av penningpolitiken. Med detta i åtanke tog ECB-rådet följande beslut:

För det första har vi för avsikt att under det första kvartalet 2022 genomföra förvärv i PEPP-programmet i en lägre takt än under tidigare kvartal. Vi kommer att upphöra med nettotillgångsköp inom PEPP i slutet av mars 2022.

För det andra har ECB-rådet beslutat att förlänga återinvesteringshorisonten för PEPP. Avsikten är nu att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom ramen för PEPP fram till åtminstone slutet av 2024. I varje fall kommer den framtida utfasningen av PEPP-portföljen att hanteras på ett vis som inte inverkar på lämplig penningpolitisk inriktning.

För det tredje, pandemin har visat att i stressade förhållanden har flexibilitet i utformningen och genomförandet av tillgångsköp visat sig bidra till att motverka en försvagad transmission av penningpolitiken och samtidigt gjort att våra ansträngningar att uppnå våra mål blir mer effektiva. Inom det mandat som getts kommer under stressade förhållanden flexibilitet att vara ett fortsatt inslag i penningpolitiken närhelst hot mot penningpolitisk transmission äventyrar möjligheten att uppnå prisstabilitet. För det fall att fragmentering till följd av pandemin åter skulle uppstå kan närhelst det behövs PEPP-återinvesteringar på ett flexibelt vis justeras över tid, tillgångsklasser och jurisdiktioner. Detta kan inbegripa förvärv av obligationer utgivna av Republiken Grekland över och utöver överrullning av inlösen i syfte att undvika avbrott i förvärv i den jurisdiktionen vilket skulle kunna motverka den penningpolitiska transmissionen till den grekiska ekonomin som fortfarande håller på att återhämta sig från följderna av pandemin. Nettoköp inom PEPP kan återupptas om det skulle bli nödvändigt för att motverka negativa chocker relaterade till pandemin.

För det fjärde, i linje med en stegvis minskning av tillgångsköp och för att säkerställa att den penningpolitiska inriktningen förblir förenlig med en inflationsstabilisering till vårt medelfristiga mål beslutade vi om en månatlig takt i nettotillgångsköpen på 40 miljarder euro under det andra kvartalet och en takt på 30 miljarder euro under det tredje kvartalet i APP-programmet. Från och med oktober 2022 kommer vi att bibehålla nettotillgångsköpen under APP-programmet i en månatlig takt på 20 miljarder euro så länge det är nödvändigt, i syfte att förstärka den ackommoderande effekten av våra styrräntor. Vi räknar med att nettotillgångsköpen kommer att upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna.

Vi bekräftade även nivån på ECB:s styrräntor och vår vägledning om styrräntornas framtida utveckling. Detta är avgörande för att upprätthålla den lämpliga graden av ackommodering så att inflationen stabiliseras på vårt två-procentiga inflationsmål på medellång sikt.

Vi kommer att fortsätta övervaka bankernas finansieringsförhållanden och säkerställa att förfall av TLTRO-III-transaktioner inte hindrar en smidig transmission av vår penningpolitik. Vi kommer även regelbundet att granska hur riktade utlåningstransaktioner bidrar till vår penningpolitiska inriktning. Som tidigare tillkännagetts förväntar vi oss att de speciella villkor som är tillämpliga inom TLTRO-III upphör i juni nästa år. Vi kommer även att bedöma lämplig kalibrering för vårt tvåledade system för reserversättning så att policyn för negativ styrränta inte inskränker på bankers förmedlingskapacitet i ett läge med överskottslikviditet.

ECB-rådet står redo att vid behov justera alla sina instrument, oavsett riktning, så att inflationen stabiliseras på tvåprocentsmålet på medellång sikt.

Jag kommer nu mer ingående att gå in på hur vi se på utvecklingen för ekonomin och inflationen. Därefter kommer jag att beskriva vår utvärdering av finansiella och monetära förhållanden.

Ekonomisk aktivitet

Vi räknar med att den ekonomiska återhämtningen fortsätter att drivas av robust inhemsk efterfrågan. Arbetsmarknadsläget förbättras med fler människor i arbete och färre i permitteringsprogram. Detta ger hopp om stigande inkomster för hushåll och om konsumtion. Ackumulerat sparande kommer också att stödja konsumtion. Det aktuella finans- och penningpolitiska stödet, tillsammans med en fortsatt global återhämtning bör främja tillväxt.

Den ekonomiska aktiviteten har dämpats under det sista kvartalet i år och denna lägre tillväxt kommer troligen att fortgå under första delen av nästa år. Vi förväntar oss nu att produktionen under första kvartalet 2022 kommer att överskrida nivån före pandemin.

För att hantera den aktuella pandemivågen har vissa euroländer återinfört striktare begränsningsåtgärder. Detta skulle kunna fördröja återhämtningen, särskilt vad gäller rese-, turist-, restaurang- och hotellnäringen. Pandemisituationen tynger företags- och konsumentförtroendet och spridningen av nya virusvarianter skapar ytterligare osäkerhet. Dessutom är högre energikostnader en dämpande faktor för konsumtionen.

Brist på utrustning, material och arbetskraft i vissa sektorer är en bromskloss för produktionen av industrivaror, vilket leder till förseningar i byggsektorn och leder till fördröjningar av återhämtningen i vissa delar av tjänstesektorn. Vi kommer att behöva leva med dessa flaskhalsar ytterligare ett tag men de bör lätta under 2022.

Om vi tittar framåt förväntar vi oss att tillväxten åter tar fart kraftigt under loppet av 2022. I de senaste prognoserna från Eurosystemets experter presenteras en årlig real BNP-ökning på 5,1 procent 2021, 4,2 procent 2022, 2,9 procent 2023 och 1,6 procent 2024. Jämfört med våra prognoser från september har utsikterna för inflationen reviderats ned för 2022 och upp för 2023.

Riktade och tillväxtfrämjande finanspolitiska åtgärder bör fortsätta att vara ett komplement till penningpolitiken. Härmed kan ekonomin också få hjälp till anpassning inför kommande strukturomställningar. En effektiv implementering av Nästa generations EU (NGEU) och ”55 %-paketet” kommer att bidra till en starkare, grönare och jämnare återhämtning i euroländerna.

Inflation

Inflationen steg ytterligare till 4,9 procent i november. Den kommer att ligga kvar över två procent under större delen av 2022. Inflationen väntas bli fortsatt hög under den närmaste tiden men vi räknar med att den sjunker under loppet av nästa år.

Inflationsuppgången återspeglar primärt de kraftiga prisuppgångarna på bränsle, gas och elektricitet. I november utgjorde energiinflationen mer än hälften av inflationen totalt. I vissa sektorer överstiger efterfrågan också fortfarande ett begränsat utbud. Konsekvenserna blir särskilt synliga i priserna på vissa varaktiga varor och sådana konsumenttjänster som nyligen öppnat igen. Baseffekter relaterade till avvecklingen av den tyska momssänkningen bidrar fortfarande till högre inflation men dessa effekter varar endast fram till slutet av året.

Det är oklart hur länge det tar innan samtliga dessa frågor har lösts. Men under loppet av 2022 förutspår vi dock att energipriser stabiliseras, konsumtionsmönster normaliseras och pristrycket från globala flaskhalsar på utbudssidan avtar.

Efterhand bör ekonomin gradvis återgå till full kapacitet och vidare förbättringar på arbetsmarknaden ge grogrund för högre löner. Marknads- och enkätbaserade mått på långfristiga inflationsförväntningar har varit i stort sett oförändrade sedan vårt senaste penningpolitiska sammanträde i oktober. De har emellertid på det hela taget rört sig närmare två procent under de senaste månaderna. Dessa faktorer kommer att få underliggande inflation att röra sig uppåt och få den totala inflationen till vårt mål på medellång sikt.

I de nya prognoserna förutspås en inflation på årsbasis på 2,6 procent 2021, 3,2 procent 2022, 1,8 procent 2023 och 1,8 procent 2024 – avsevärt högre än i de förra prognoserna från september. Inflationen, exklusive energi- och livsmedel, väntas i genomsnitt ligga på 1,4 procent 2021, 1,9 procent 2022, 1,7 procent 2023 och 1,8 procent 2024, således högre än i prognoserna från september.

Riskbedömning

Vi ser riskerna för de ekonomiska utsikterna som i stort sett balanserade. Den ekonomiska aktiviteten skulle kunna bli bättre än våra förväntningar om konsumenterna blir mer optimistiska och sparar mindre än förväntat. Däremot skulle det nyligen förvärrade pandemiläget, inbegripet spridningen av nya varianter, mer varaktigt kunna tynga aktiviteten. Den framtida banan för energiprisernas utveckling och takten på en lösning av flaskhalsproblematiken utgör hot mot återhämtning och inflationsutveckling. Om flaskhalsar slår igenom i form av högre löneökningar än väntat eller om ekonomin snabbare återgår till full kapacitet kan inflationen bli högre än beräknat.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntorna har varit i stort sett stabila sedan ECB-rådets sammanträde i oktober. Bankernas utlåningsräntor till företag och hushåll ligger fortsatt på historiskt låga nivåer. Finansieringsförhållandena för ekonomin är i stort fortsatt gynnsamma. Utlåning till företag drivs delvis av kortfristiga upplåningsbehov p.g.a. flaskhalsar som ökar kostnaderna för inventarier och rörelsekapital. Samtidigt är företagens efterfrågan på lån fortsatt dämpad då de har stora kontantinnehav och rikligt med balanserade vinstmedel samt sitter på stora skulder. Utlåning till hushåll är fortsatt robust och drivs av efterfrågan på bolån.

Bankerna i euroområdet har fortsatt att stärka sina balansräkningar tack vare högre kapitalkvoter och färre nödlidande lån. Bankerna är nu mer lönsamma än de var före pandemin. Bankernas finansieringsförhållanden är överlag fortsatt gynnsamma.

I linje med vår nya penningpolitiska strategi gör ECB-rådet två gånger om året en ingående bedömning av förhållandet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. En ackommoderande penningpolitik ger stöd åt tillväxt, vilket stärker företagens och finansinstitutens balansräkningar samt motverkar risker för fragmentering. Samtidigt ger de penningpolitiska effekterna av denna ackommodering skäl till att noga granska konsekvenserna därav på fastighets- och finansmarknaderna i och med att ett antal medelfristiga sårbarheter har intensifierats. Makrotillsynspolicy är dock även fortsatt den första försvarslinjen för att upprätthålla finansiell stabilitet och för att bemöta medelfristiga sårbarheter.

Slutsats

För att sammanfatta, trots en kortfristig nedgång fortsätter ekonomin i euroområdet att återhämta sig. De kraftigt stigande energipriserna samt en efterfrågan som överstiger ett begränsat utbud i vissa sektorer driver upp inflationen. Inflationen kommer att ligga kvar över vårt mål under större delen av 2022 men bör lätta under loppet av nästa år. Samtidigt, med beaktande av framstegen i ekonomisk återhämtning och framstegen mot vårt medelfristiga inflationsmål, kan vi upphöra med nettotillgångsköp i PEPP-programmet i mars. Men monetär ackommodering behövs fortfarande – inbegripet nettotillgångsköp inom APP-programmet och vår vägledning om styrräntornas framtida utveckling är fortsatt nödvändiga så att inflationen kan stabiliseras på vårt två-procentiga inflationsmål på medellång sikt.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.