- PRESSMEDDELANDE
ECB rapporterar om framsteg inför antagande av euron
26 juni 2024
- I rapporter vartannat år görs en bedömning av framstegen mot införandet av euron i Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige
- Inflationen över referensvärdet betraktas som ett viktigt ekonomiskt hinder i de central- och östeuropeiska länder som granskats
- Lagstiftningen i fem av de sex granskade länderna är inte helt förenlig med de rättsliga kraven för införande av euron
- Den ekonomiska aktiviteten väntas stärkas under 2024 men utsikterna förmörkas av geopolitisk osäkerhet
Begränsade framsteg har gjorts av medlemsstater i Europeiska unionen (EU) som inte ingår i euroområdet i fråga om ekonomisk konvergens med euroområdet sedan 2022, enligt Europeiska centralbankens (ECB) konvergensrapport 2024. Detta beror främst på besvärliga ekonomiska förhållanden.
Under de senaste två åren har de granskade länderna drabbats av konsekvenser av Rysslands invasion av Ukraina, vilket har lett till försvagad ekonomisk aktivitet och kraftigt stigande inflation. Länder som historiskt varit mer beroende av energi från och haft starkare handelsförbindelser med Ryssland påverkades mest. Framöver förväntas den ekonomiska aktiviteten stärkas i alla de granskade länderna, men geopolitiska spänningar och risker dämpar ekonomiska utsikter.
När det gäller prisstabilitetskriteriet uppvisade fem av de granskade länderna – Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien – en genomsnittlig inflationstakt som låg långt över referensvärdet på 3,3 procent, medan inflationen låg något över referensvärdet i Sverige (diagram 1). Referensvärdet baseras på de tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten under de senaste tolv månaderna: dvs. Danmark (1,1 %), Belgien (1,9 %) och Nederländerna (2,5 %), med den genomsnittliga inflationstakten under de senaste tolv månaderna, med tillägg av 1½ procentenheter. Ett extremvärde, Finland, uteslöts vid denna beräkning.
Diagram 1
HIKP-inflation
Diagram 2
Offentliga sektorns överskott (+) och underskott (-)
Budgetunderskottet 2023 förbättrades jämfört med 2021 års nivå i fyra av de länder som granskas i denna rapport beroende på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin och utfasningen av finanspolitiska stödåtgärder. Denna förbättring motverkades dock delvis av de ekonomiska effekterna av Rysslands krig mot Ukraina, däribland en svagare ekonomisk aktivitet och finanspolitiska åtgärder som vidtagits som respons på höga energipriser. Under 2023 översteg Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien referensvärdet för underskott på 3 procent av BNP (diagram 2). Den offentliga sektorns skuldkvot i förhållande till BNP 2023 låg under referensvärdet på 60 procent i alla granskade länder utom Ungern. Under 2024 och 2025 förväntas budgetsaldot fortsätta att överstiga referensvärdet i Ungern, Polen och Rumänien.
Rumänien fortsätter att vara föremål för ett förfarande vid alltför stora underskott, vilket inleddes 2020. Den 19 juni 2024 konstaterade Europeiska kommissionen att Rumänien inte hade vidtagit effektiva åtgärder för att få det alltför stora underskottet att upphöra. Kommissionen drog nyligen också slutsatsen att Ungern och Polen inte uppfyllde stabilitets- och tillväxtpaktens kriterium för underskott i de offentliga finanserna. Kommissionen kommer att rekommendera EU-rådet att inleda förfaranden vid alltför stora underskott för dessa länder.
När det gäller växelkurskriteriet deltar endast den bulgariska leven i växelkursmekanismen (ERM2). Vid anslutningen till ERM2 i juli 2020 behöll Bulgarien sitt befintliga sedelfondssystem som ett ensidigt åtagande. Avtalet om deltagande i ERM2 baserades på ett antal policyåtaganden från de bulgariska myndigheternas sida. Bulgarien arbetar för närvarande med att fullgöra dessa politiska åtaganden, bland annat genom att stärka sitt regelverk för bekämpning av penningtvätt.
När det gäller konvergensen av långa räntor, uppvisade tre av de sex granskade länderna (Polen, Rumänien och Ungern) långa räntor över referensvärdet 4,8 procent.
Styrkan i offentliga och ekonomiska institutioner är en viktig faktor för konvergensens varaktighet på lång sikt. Med undantag för Sverige tyder indikatorer som publiceras av internationella organisationer på att kvaliteten på institutionerna och styrningen i de granskade länderna fortfarande är svagare än på andra håll i EU.
När det gäller den nationella lagstiftningens förenlighet med fördragen och stadgan för ECBS och ECB var fem av de granskade sex länderna inte helt förenliga med kraven för införande av euron. Vad gäller den bulgariska lagstiftningen dras i rapporten slutsatsen att den nationella lagstiftningen är förenlig med fördraget och stadgan, med förbehåll för de villkor och tolkningar som anges i den relevanta bedömningen av landet.
Frågor från media kan riktas till Eszter Miltényi-Torstensson, tfn: +49 171 769 5305.
Noter
- Europeiska kommissionens konvergensrapport
- ECB:s konvergensrapport bedömer vartannat år, eller om ett visst land så begär, den ekonomiska och rättsliga konvergensen i de EU-länder som inte antagit euron med undantag. I rapporten undersöks graden av varaktig ekonomisk konvergens med euroområdet, om den nationella lagstiftningen är förenlig med EU:s rättsliga ram samt om de lagstadgade kraven uppfylls av respektive nationella centralbank. Danmarks ”opt-out-klausul” gör att landet inte ingår i granskningen om det inte så begär.
- Stopp‑datum för den statistik som ingår i konvergensrapporten var den 19 juni 2024. Referensperioden för både prisstabilitetskriteriet och kriteriet om långa räntor är från juni 2023 till maj 2024. För växelkurserna är referensperioden från den 20 juni 2022 till den 19 juni 2024. Historiska data om de offentliga finansernas ställning omfattar perioden fram till 2023. Prognoser baseras på Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2024 och på de senaste konvergensprogrammen för de berörda länderna samt annan information som kan vara relevant för en framåtblickande bedömning av konvergensens varaktighet.
Europeiska centralbanken
Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster
- Sonnemannstrasse 20
- 60314 Frankfurt am Main, Tyskland
- +49 69 1344 7455
- [email protected]
Texten får återges om källan anges.
Kontakt för media