ECB:s årsredovisning för 2022

23 februari 2023

• ECB gjorde ingen vinst 2022 (2021: 0,2 miljarder euro) efter uttaget på 1,6 miljarder euro från avsättningen för finansiella risker
• Ingen vinst delades ut till de nationella centralbankerna i euroområdet

Europeiska centralbankens (ECB) reviderade årsredovisning för 2022 visar att ECB:s vinst var noll (2021: 192 miljoner euro) och det blir därmed ingen vinstutdelning till de nationella centralbankerna i euroområdet. I detta resultat beaktas att 1 627 miljoner euro från avsättningen för finansiella risker har använts för att täcka förluster som uppstått under året. Förlusterna beror framför allt på räntekostnader till följd av ECB:s Target2-nettoskuld och nedskrivningar av värdepapper i portföljerna för egna medel respektive US-dollar. Avsättningen för finansiella risker uppgick efter uttaget till 6 566 miljoner euro.

Nettoränteintäkterna uppgick totalt till 900 miljoner euro 2022 (2021: 1 566 miljoner euro). Den främsta orsaken till minskningen jämfört med året innan var räntekostnaderna till följd av ECB:s Target2-nettoskuld, som uppgick till 2 075 miljoner euro (2021: 22 miljoner euro i ränteintäkter). Ränteintäkter på ECB:s andel av totalt antal eurosedlar i omlopp och räntekostnader för de nationella centralbankernas fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB uppgick till 736 miljoner euro respektive 201 miljoner euro (2021: noll för båda). Dessa förändringar berodde på räntehöjningar på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner till nivåer över 0 procent sedan den 27 juli 2022. Nettoränteintäkter på värdepapper som innehas för penningpolitiska syften ökade till 1 534 miljoner euro (2021: 1 006 miljoner euro), medan nettoränteintäkterna på valutareserver ökade till 798 miljoner euro (2021: 197 miljoner euro). Dessa ökningar berodde främst på högre räntor i euroområdet respektive i USA.

Nedskrivningar uppgick till 1 840 miljoner euro (2021: 133 miljoner euro), främst som resultat av orealiserade prisförluster på värdepapper i portföljerna för egna medel respektive US-dollar till följd av högre obligationsräntor.

Värdeminskningstester har gjorts på de ECB-värdepappersportföljer som innehas för penningpolitiska syften. Dessa portföljer värderas till upplupet anskaffningsvärde (med avdrag för värdeminskning). Baserat på dessa testresultat bokfördes inga värdeminskningsförluster i dessa portföljer.

Totala personalkostnader minskade till 652 miljoner euro (2021: 674 miljoner euro), främst som resultat av aktuariella värderingsvinster relaterade till andra långfristiga ersättningar. Övriga administrativa kostnader ökade till 572 miljoner euro (2021: 564 miljoner euro), främst beroende på en gradvis återgång till normala aktivitetsnivåer efter pandemin samt den pågående utvecklingen och förbättringen av banktillsynsrelaterade IT-system.

Intäkter från tillsynsavgifter, genom avgifter som tagits ut för att täcka de kostnader som ECB har haft för sin tillsynsverksamhet, uppgick till 594 miljoner euro (2021: 578 miljoner euro).

Storleken på ECB:s balansräkning ökade med 19 miljarder euro till 699 miljarder euro (2021: 680 miljarder euro). Ökningen berodde främst på värdepapper som förvärvats inom stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) och programmet för köp av tillgångar (APP).

ECB:s totala inbetalade kapital ökade med 0,6 miljarder euro till 8,9 miljarder euro sedan de nationella centralbankerna i euroområdet gjort den andra delbetalningen av sina ökade andelar till följd av Bank of Englands utträde ur Europeiska centralbankssystemet den 31 januari 2020 i samband med att Storbritannien lämnade EU.

Eurosystemets konsoliderade balansräkning

Eurosystemets konsoliderade balansräkning omfattar de tillgångar och skulder som euroområdets nationella centralbanker och ECB har gentemot tredje parter. Storleken på balansräkningen uppgick i slutet av 2022 till 7 956 miljarder euro (2021: 8 564 miljarder euro). Minskningen jämfört med året innan berodde främst på att Eurosystemets utlåningstransaktioner minskade till följd av förtida återbetalningar och förfall av belopp som lånats upp i den tredje serien riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III), vilket delvis uppvägdes av större innehav av penningpolitiska värdepapper till följd av köp inom ramen för APP och PEPP.

Eurosystemets innehav av värdepapper som innehas för penningpolitiska syften ökade med 224 miljarder euro till 4 937 miljarder euro (2021: 4 713 miljarder euro). Innehaven inom APP-programmet ökade med 130 miljarder euro till 3 254 miljarder euro och köpen inom PEPP-programmet ökade med 100 miljarder euro till 1 681 miljarder euro.

Frågor från media kan riktas till William Lelieveldt, tfn +496913447316.

Anm.:

• På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.
• Mer information om ECB:s och Eurosystemets finansiella rapportering och redovisningsprinciper och ECB:s årsbokslut finns i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), (EUT L 347, 20.12.2016, s. 1) och ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 37) samt på ECB:s webbplats.
• Eurosystemets konsoliderade balansräkning baseras på preliminära och oreviderade uppgifter. Årsboksluten för samtliga nationella centralbanker i Eurosystemet kommer att vara slutförda i slutet av maj 2023 och därefter offentliggörs Eurosystemets slutgiltiga konsoliderade balansräkning.