ECB rapporterar om framsteg för EU-länders antagande av euron

• I denna rapport, som utkommer vartannat år, görs en bedömning av framstegen hos EU-länder som inte har antagit euron
• Tack vare den kraftiga ekonomiska aktiviteten före pandemin gjorde de flesta länderna framsteg med att åtgärda finanspolitiska obalanser
• Policyåtaganden av Bulgarien och Kroatien är viktiga steg mot ett deltagande i ERM2 inom snar framtid

I Europeiska centralbankens (ECB) konvergensrapport från juni 2020 fastställs att viktiga steg har tagits för att åtgärda finanspolitiska obalanser sedan 2018 av de EU-länder som inte antagit euron. Framsteg har dock gjorts i varierande grad. I rapporten, som utkommer vartannat år, granskas framstegen i de sju EU-länder som för närvarande inte har antagit den gemensamma valutan.

Bulgarien och Kroatien har gjort ett antal policyåtaganden som är särskilt relevanta för ett smidigt deltagande i ERM2. På grund av de stoppdatum för ekonomisk analys som används i den här rapporten kan en fullständig bedömning av covid-19-pandemins påverkan på konvergensutvecklingen först göras i nästa rapport, som utkommer 2022.

Vad gäller prisstabilitetskriteriet har dess uppfyllande av de granskade länderna försämrats jämfört med den situation som beskrevs i föregående konvergensrapport. I Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckien och Ungern låg inflationstakten väl över referensvärdet på 1,8 procent, medan den var under referensvärdet i Sverige och väl under i Kroatien. Inflationen väntas sjunka i de flesta av de granskade länderna under kommande år. Under 2020 väntas deflationstryck förstärkas av de kraftiga prisfallen på olja.

Under 2019 redovisade alla utom ett av de granskade länderna ett budgetsaldo inom referensvärdet 3 % av BNP. Ett förfarande vid alltför stora underskott inleddes mot Rumänien i april 2020. Skuldkvoten överstiger tröskelvärdet på 60 procent av BNP i Kroatien och Ungern men följde en nedåtgående trend fram till slutet av 2019. Som resultat av den kraftiga nedgången i den ekonomiska aktiviteten och de finanspolitiska åtgärder som vidtagits till följd av pandemin väntas både underskotts- och skuldkvoten öka i samtliga sju länder.

Även om inget av de granskade länderna deltar i ERM2 har Bulgarien och Kroatien officiellt begärt inträde i mekanismen 2018 respektive 2019. De två länderna har gjort stora steg i form av politiska åtaganden inför ett snart förestående inträde. Under referensperioden för konvergensgranskning var den bulgariska leven knuten till euron till en kurs av 1,95583 lev per euro i ett sedelfondssystem. Den kroatiska kunan handlades inom ramen för ett system med styrning av flytande växelkurs mot euron. De flesta av de andra valutorna handlades under system med rörliga växelkurser och de flesta av dem under hög växelkursvolatilitet till följd av ökad finansmarknadsoro i mars 2020.

När det gäller konvergensen av långa räntor uppvisade bara ett av de sju granskade länderna – Rumänien – räntor över referensvärdet på 2,9 procent. Bulgarien och Sverige uppvisade lägst långa räntor.

Styrkan i den institutionella strukturen är en annan viktig faktor för varaktigheten i konvergensen på lång sikt. Med undantag för Sverige är den institutionella kvaliteten relativt svag i de granskade länderna, särskilt i Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Ungern.

I dagsläget har inget av de granskade länderna ett rättsligt ramverk som är helt kompatibelt med samtliga krav för antagande av euron.

Frågor från media kan riktas till Eszter Miltényi-Torstensson, tfn.: +49 69 1344 8034.

OBS

• ECB:s konvergensrapport bedömer vartannat år, eller om ett visst land så begär, den ekonomiska och rättsliga konvergensen i EU-länder som inte antagit euron. I rapporten undersöks graden av varaktig ekonomisk konvergens med euroområdet, om den nationella lagstiftningen är förenlig med EU:s rättsliga ram samt om de lagstadgade kraven uppfylls av den berörda nationella centralbanken. Danmarks ”opt-out-klausul” gör att landet inte ingår i granskningen om det inte så begär.
• Stoppdatum för den statistik som ingår i konvergensrapporten var den 7 maj 2020. Referensperioden för prisstabilitetskriteriet samt för kriteriet för långa räntor är från april 2019 till mars 2020. För växelkurserna är referensperioden från den 1 april 2018 till den 31 mars 2020. Historiska data om de offentliga finansernas ställning omfattar perioden fram till 2019. Prognoser baseras på Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2020 och på de senaste konvergensprogrammen för de berörda medlemsstaterna samt annan information som kan vara relevant för en framåtblickande bedömning av konvergensens varaktighet.
• Sedan november 2014 har varje land som antagit euron även gått med i den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och de andra komponenterna i bankunionen. Banksystemet i landet i fråga är föremål för en samlad bedömning som görs av ECB. Bulgarien och Kroatien har ansökt om nära samarbete och deras banksystem har genomgått en omfattande bedömning, som avslutades för Bulgarien den 26 juli 2019 och för Kroatien den 5 juni 2020.