Halvårsinformation om förfalskning av eurosedlar

Under första halvåret 2012 togs totalt 251 000 falska eurosedlar ur omlopp. Det innebär att det totala antalet falska sedlar som togs ur omlopp från januari till juni 2012 var 15,2 procent lägre än under samma period 2011. Samtidigt minskade antalet som drogs in under första halvåret 2012 med 19 procent jämfört med halvåret före.

Tabellen nedan visar halvårstrenden av antalet indragna förfalskningar.

Jämfört med antalet äkta eurosedlar i omlopp, i genomsnitt cirka 14,6 miljarder sedlar under första halvåret 2012, är andelen förfalskningar fortfarande mycket låg.

Eurosystemet, dvs. Europeiska centralbanken (ECB) och de 17 nationella centralbankerna i euroområdet, uppmanar dock allmänheten till fortsatt vaksamhet vid kontanttransaktioner. Äkta sedlar kan lätt kännas igen med det enkla känn-titta-luta-testet, som finns beskrivet på ECB:s webbplats under rubriken Euro och på Eurosystemets nationella centralbankers webbplatser. I tveksamma fall kan man jämföra en misstänkt sedel med en som man vet är äkta. Den som misstänker att han eller hon fått en förfalskning uppmanas lämna in den till polisen eller, om nationell praxis tillåter, till sin nationella centralbank.

Tabellen nedan visar en uppdelning i procent av samtliga förfalskningar, per valör, som tagits ur omlopp under första halvåret 2012.

De sedlar som förfalskas mest är fortfarande 20 och 50 euro. Under de senaste sex månaderna minskade andelen falska 20-eurosedlar, medan de falska 50-eurosedlarna ökade något. Tillsammans utgjorde de två mest förfalskade valörerna 77,0 procent av alla förfalskningar under det första halvåret 2012. 100-eurosedlarna är den tredje mest förfalskade valören med en andel på 17,0 procent. Andelen förfalskningar av andra valörer (5, 10, 200 och 500 euro) är mycket liten.

Majoriteten (97,5 %) av förfalskningarna som drogs in under första halvåret 2012 påträffades i euroländer och bara cirka 2,0 procent i EU-medlemsstater utanför euroområdet och 0,5 procent i andra delar av världen.

Eurosystemet lägger ner mycket arbete på att se till att allmänheten är väl informerad om hur man känner igen en falsk sedel och, när det gäller dem som yrkesmässigt hanterar kontanter, att sedelhanteringsmaskiner som används för att kontrollera sedlarnas äkthet på ett betryggande vis identifierar och skiljer ut förfalskningar från äkta sedlar.